Årets första femma!

Och nu, en liten filmrecension.

Jag har, hör och häpna, redan i år sett en film som jag gett högsta betyg. Mitt filmår börjar alltså riktigt bra.
Jag såg en trailer av denna film för cirka ett halvår sedan och kände direkt bara på stilen, den är leranimerad, att jag var tvungen att se ”Mary and Max”.
Nu har jag alltså äntligen sett den och "Mary and Max" är så mycket mer än bara en trevlig leranimerad film. Man kan inte annat än att bli tagen av denna sorgsna men ändå fina historia om vänskap. Vänskapen mellan en 8-årig flicka från Melbourne och en 44-årig man från New York. Mer tänker jag inte berätta om storyn, det får ni se själva.
De två huvudrollerna är så otroligt charmiga, roliga, fina och sorgliga på samma gång. Man kan inget annat än att älska dem. Resterande karaktärer är även de riktigt roliga och sorgsna. Det som får mig att sugas in i stämningen ännu mer är att när vi får se flickan i Melbourne så går alla nyanser i brunt medan det i New York går i grått. Det är en trevlig touch tycker jag.

"Mary and Max" får verkligen en speciell plats i mitt filmbultande hjärta.